lördag 19 september 2009
DON`T LET ME GO
Det blir nästan aldrig som man har tänkt sig, ännu mindre igår. Kanske är det jag som har för höga (?) förväntningar, kanske inte.......
Jag kan iallafall konstatera att jag har världens goaste killkompisar som ställer upp, tack. Och inget mer om den kvällen.
Det finns perioder då det känns som allt går fel, allt känns tungt och allt känns meningslöst. Jag är där nu. Men som min mormor sa, så är det nog meningen att alla ska ha sådana perioder i livet och det är meningen att man ska klara av dom och komma ut därifrån starkare än vad man var innan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar